Beskrivning
Passeggiata Anita Garibaldi, för genueserna helt enkelt strandpromenaden i Nervi, är en bilfri promenad på nästan två kilometer ovanför klippkusten, från den lilla hamnen i Nervi till den gamla landningsplatsen i Capolungo, med udden vid Portofino vid horisonten.
Vägen löper rakt ovanför klipporna, bland små vikar och naturliga bassänger som klippan har format, där man badar på sommaren tack vare stegarna längs kusten. Barer, restauranger och små badanläggningar har klämt in sig mellan klipporna.
Den mest kända punkten är Torre Gropallo från 1500-talet, byggt tillsammans med borgen ovanför hamnen för att försvara kusten mot Draguts kapare. Det kallades också Hötornet: högst upp brände man blött hö för att skicka röksignaler vid fara.
Längs vägen syns också Marinellabyggnaden, ett exempel på rationalistisk arkitektur. Och från promenaden går du direkt upp till parkerna i Nervi, med monumentala träd, det stora rosariet och en skara gråekorrar som är vana vid att få nötter av besökarna.
Klimatet är milt även på vintern, eftersom kullarna bakom Nervi skyddar kusten: promenaden är vacker en klar dag och även när sirocco blåser, då vågorna bryts till skum mot klipporna.
Från början var det en stig för fiskare och bönder, som användes från 1800-talets första decennier för att nå båtarna och fälten vid havet. År 1862 lät markisen Gaetano Gropallo, som hade köpt tornet, bygga den riktiga promenaden.
Först var den delad i två, eftersom marken till en privat villa låg i mitten: den andra delen, fram till Capolungo, kom 1872. Sedan 1959 är den stängd för bilar och bara för gående.
Den har bytt namn flera gånger: den var uppkallad efter prinsessan av Piemonte, döptes 1944 om till Decima Flottiglia MAS, och 1945 tillägnade staden den Anita Garibaldi. Den syns också i flera filmer, bland dem Nanni Morettis Palombella rossa.
Vägen löper rakt ovanför klipporna, bland små vikar och naturliga bassänger som klippan har format, där man badar på sommaren tack vare stegarna längs kusten. Barer, restauranger och små badanläggningar har klämt in sig mellan klipporna.
Den mest kända punkten är Torre Gropallo från 1500-talet, byggt tillsammans med borgen ovanför hamnen för att försvara kusten mot Draguts kapare. Det kallades också Hötornet: högst upp brände man blött hö för att skicka röksignaler vid fara.
Längs vägen syns också Marinellabyggnaden, ett exempel på rationalistisk arkitektur. Och från promenaden går du direkt upp till parkerna i Nervi, med monumentala träd, det stora rosariet och en skara gråekorrar som är vana vid att få nötter av besökarna.
Klimatet är milt även på vintern, eftersom kullarna bakom Nervi skyddar kusten: promenaden är vacker en klar dag och även när sirocco blåser, då vågorna bryts till skum mot klipporna.
Från början var det en stig för fiskare och bönder, som användes från 1800-talets första decennier för att nå båtarna och fälten vid havet. År 1862 lät markisen Gaetano Gropallo, som hade köpt tornet, bygga den riktiga promenaden.
Först var den delad i två, eftersom marken till en privat villa låg i mitten: den andra delen, fram till Capolungo, kom 1872. Sedan 1959 är den stängd för bilar och bara för gående.
Den har bytt namn flera gånger: den var uppkallad efter prinsessan av Piemonte, döptes 1944 om till Decima Flottiglia MAS, och 1945 tillägnade staden den Anita Garibaldi. Den syns också i flera filmer, bland dem Nanni Morettis Palombella rossa.