Chiesa del Gesù e dei Santi Ambrogio e Andrea

Chiesa del Gesù e dei Santi Ambrogio e Andrea

Piazza Giacomo Matteotti. (Öppna karta)

Beskrivning

Chiesa del Gesù, helgad åt de heliga Ambrosius och Andreas, är det barocka skrinet vid Piazza Matteotti, ett stenkast från Piazza De Ferrari och mitt emot Palazzo Ducale. Dess praktfulla, mångfärgade interiör rymmer fresker, marmor och mästerverk av Rubens och Guido Reni.

Därinne söker sig blicken genast upp mot de freskomålade valven av bröderna Giovanni och Giovanni Battista Carlone, med berättelser om Kristus och Jungfru Maria, ända upp till kupolen med Triumfen för Kristi namn, det typiska motivet i jesuiternas kyrkor.

På högaltaret hänger Rubens Omskärelsen, målad 1608 under hans första vistelse i Genua. Den andra Rubens finns i det tredje kapellet till vänster: Den helige Ignatius under, där jesuiternas grundare befriar en besatt kvinna och väcker ett barn till liv.

Den duken målades i Antwerpen 1620 och skickades till Genua, eftersom Nicolò Pallavicino hade önskat det i sitt testamente. Det var just familjen Pallavicini som hade bekostat kyrkans ombyggnad, medan sidokapellen bekostades av stadens rikaste släkter.

I det tredje kapellet till höger, familjen Durazzos, finns Guido Renis Jungfru Marie himmelsfärd från 1616. Strax innan, i familjen Raggios kapell, har Simon Vouets Korsfästelse ljus och skuggor i Caravaggios anda, och under altaret står en julkrubba skulpterad av Tommaso Orsolino.

Med de här verken, som kom i början av 1600-talet, blev kyrkan vaggan för genuesisk barock. Familjerna Durazzos och Raggios vapen är fortfarande inhuggna i marmorn, som en påminnelse om vem som betalade mästerverken.

Historien börjar långt tidigare. År 569 flydde Milanos biskop Honoratus undan langobarderna till Genua och slog sig ned i fjäderfähandlarnas kvarter, nära katedralen: åt milaneserna i exil byggdes en kyrka helgad åt deras helgon, Ambrosius.

Jesuiterna, som kom till Genua 1552, byggde om den helt fram till 1589 efter ritningar av jesuiten Giuseppe Valeriano. Fasaden är däremot från 1800-talet: den fullbordades 1894 efter Rubens teckningar, sedan man rivit valvbågen som förband den direkt med dogens palats.